Kategoriarkiv: Projektet

Tack för mig!

Postat av
1

Idag den 27/9-2012 jobbar jag den sista dagen med En hemlighet känd av många. För tre år sedan började projektet sin resa. Den började i Liljeholmen i Unga Rörelsehindrades före detta lokaler. De lokalerna var mitt andra hem under många år medan jag var aktiv ideellt inom Unga Rörelsehindrade. Numera finns kansliet i Farsta, söder om Stockholm.

Det som jag kommer att ta med mig från arbetet med projektet är alla fantastiska och engagerade människor som jag hat haft intressanta samtal med både nationellt och internationellt.

Boken Hemligheter kända av många har gått som smör i solsken och det kommer in nya beställningar varje vecka. Kul!

Projektet arrangerade tre workshop och det blev väldigt uppenbart hur stort behovet av att prata om kärlek, relationer, sex och personlig assistans är. Samtalen behöver få fortsätta och jag hoppas att det fortsätter.

Jag vill tacka Referensgruppen som har kommit med många kloka råd och idéer.

Mentorerna Linda, Sarah, Fredrik och Patrick vill jag önska lycka till! Tack för ett kul och givande samarbete!

Tack till alla underbara kollegor på Unga Rörelsehindrade och DHR:s förbundskansli!

Ha det gott och jag hoppas att alla samtal fortsätter!

Veronica

Film om Danmark

Postat av
Svara

Idag ska jag göra filmen om Danmark som jag filmade under resan. Det ska bli kul att se vad resultatet blir.

Jag hoppas att filmen kan visa hur det fungerar i praktiken.

I helgen kommer FS, förbundsstyrelsen, för Förbundet Unga Rörelsehindrade att diskutera hur man ska jobba vidare med frågorna efter projektets slut. Det ska bli mycket intressant att få höra vad de har att säga!

Trevlig helg!

//Veronica

Eget ansvar – eller?

Postat av
Svara

När jag lyssnar till samtal mellan människor som har assistans i diskussioner kring hur man vill ha sin assistans och var gränser går, slår det mig ofta att många inte verkar veta exakt vad de vill med sin assistans. När en situation uppstår som blir obekväm för både den som har assistans och assistenten blir tar det stopp. Med det menar jag att den assistansberättigade inte vågar säga ifrån och inte heller vill veta svaret och därför inte frågar sin assistent om det går bra att hjälpa till med… Orsaken till detta är rädsla. Rädsla för att bli nekad eller att såra sin assistent som man är beroende av och tycker om. Assistenten kan också uppleva de som väldigt svårt att säga nej eller hitta en ”bra orsak” till det. Ibland kan det kännas som att det inte räcker ned att man har känslan av att man inte vill.
Då behöver man bortförklaringar att ta till – vilket leder till konflikt.

Man kan (tyvärr) inte ändra på andra människors beteenden och åsikter. Man kan däremot ta ansvar för kommunikationen. Vad säger jag och hur uppfattar jag det som sägs? Det är bara mitt ansvar att se till att kommunikationen flyter på och att det blir en bra dialog där båda gör sig hörda och känner sig sedda.
Oavsett om du är assistansberättigad, assistent eller arbetsgivare är det ditt ansvar för att kommunikationen sker på ett bra sätt.

Mer om hur man kommunicerar på ett bra sätt kan du läsa om i boken ”hemligheter kända av många”. Den kan du beställa här på webbsidan.

Ha en bra dag!

//Veronica

Kursledareutbildning

Postat av
Svara

I april är det dags för projektets sista temahelg. Denna gång ska kursledare utbildas och kunna utbilda fler mentorer efter projektets slut september 2012.

Olle Waller, Carina Ekblad och Eva Josefsson kommer att prata om hur man lägger upp en kurs, att våga prata om det förbjudna och mentorskap ledarskap. Jag, Veronica, kommer att vara kursledare.
Det finns platser kvar så tveka inte att anmäla dig till en spännande och inspirerande kurs! Anmäl dig till kursen.

Ha en bra härlig dag!

Veronica