Kategoriarkiv: Relationer

Färdtjänst – ett hinder för kärleken?

Postat av
Svara

Hej i sommarvärmen!

Vad har färdtjänst/kollektivtrafik och personlig assistans med relationer att göra? Mycket!

När jag och min make som också använder sig av Permobil (en elektrisk rullstol) ska åka någonstans tillsammans med färdtjänstbuss blir det två bussar som ockuperas istället för en buss. Det borde vara smartare av många skäl att låta oss dela bil.

  • Vi kan åka tillsammans.
  • Det blir billigare
  • Känna att man är normal
  • Göra resan tillsammans och inte behöva vänta på varandra.

Min poäng är att det inte blir på samma villkor för att färdtjänst/SJ sätter stopp. Det kan ju också bli hinder på grund av att assistans timmar inte räcker eller att man under en längre resa utomlands eller i Sverige inte kan få med sig assistenter.
Ibland behövs det ju fler timmar för att kunna göra en resa och det borde vara självklart och inte krävas lika mycket logistik för att få timmar och kunna leva ett liv som alla andra!

Vad tycker du? Har du någon egen erfarenhet av detta?

//Veronica

Eget ansvar – eller?

Postat av
Svara

När jag lyssnar till samtal mellan människor som har assistans i diskussioner kring hur man vill ha sin assistans och var gränser går, slår det mig ofta att många inte verkar veta exakt vad de vill med sin assistans. När en situation uppstår som blir obekväm för både den som har assistans och assistenten blir tar det stopp. Med det menar jag att den assistansberättigade inte vågar säga ifrån och inte heller vill veta svaret och därför inte frågar sin assistent om det går bra att hjälpa till med… Orsaken till detta är rädsla. Rädsla för att bli nekad eller att såra sin assistent som man är beroende av och tycker om. Assistenten kan också uppleva de som väldigt svårt att säga nej eller hitta en ”bra orsak” till det. Ibland kan det kännas som att det inte räcker ned att man har känslan av att man inte vill.
Då behöver man bortförklaringar att ta till – vilket leder till konflikt.

Man kan (tyvärr) inte ändra på andra människors beteenden och åsikter. Man kan däremot ta ansvar för kommunikationen. Vad säger jag och hur uppfattar jag det som sägs? Det är bara mitt ansvar att se till att kommunikationen flyter på och att det blir en bra dialog där båda gör sig hörda och känner sig sedda.
Oavsett om du är assistansberättigad, assistent eller arbetsgivare är det ditt ansvar för att kommunikationen sker på ett bra sätt.

Mer om hur man kommunicerar på ett bra sätt kan du läsa om i boken ”hemligheter kända av många”. Den kan du beställa här på webbsidan.

Ha en bra dag!

//Veronica

Vårkänslor

Postat av
Svara

Hej!

Nu har vårsolen tittat fram i Sverige och ljuset har kommit tillbaka igen.
Våren brukar ju väcka vårkänslor och förälskelsen brukar flöda omkring. Ofta ser man nyförälskade par gå hand i hand lite överallt.

Själv minns jag när jag skulle kyssa min nuvarande make för första gången. Vi hade ätit en god middag hemma hos mig och installerat ett nytt program på datorn. Han skulle åka hem till sig på andra sidan av Stockholm och vi stod i hallen och skulle säga adjö.
Jag funderade panikslaget på var jag skulle göra av min personliga assistent? Jag ville inte dela detta magiska ögonblick med någon annan än Honom. Ni vet, den där kärleken som man väntat så länge på och som helt plötsligt bara finns där rakt framför ögonen på en. :)
Hur som helst. Jag kom till sist på en lösning på problemet. Jag kunde stänga dörren till assistentrummet själv och det gjorde jag, efter att jag hade bett min assistent att gå in dit. Jag förklarade inget. (Vilket jag inte behövde göra, då det säkert märktes hur förälskade vi var!) Men för mig var det viktigt att få bara få vars själv med min då blivande man.

Jag tror att det är viktigt att inte dela med sig av allt till sina assistenter. Ofta får man en nära relation till sina assistenter och det kan vara svårt att behålla sin integritet.

Själv försöker jag att fokusera på att leva mitt liv och att bara låta assistansen bidra till att jag kan leva mitt liv med jobb och allt vad det erbjuder!

Njut av våren och hoppas att kärleken flödet i ditt liv!

//Veronica

Kåta invalider

Postat av
Svara

Kåta invalider heter vår förbundsordförandes Tobias blogginlägg om RBU s tidning Rörelses nummer på temat sex.
Läs Tobias blogg och fundera!
Jag håller med Tobias om att sex inte har att göra med relationer och att man måste börja med sig själv och sin kropp. Tyvärr är det många som inte har den möjligheten för att man inte ber om hjälp eller får hjälp.

Veronica

Relationer

Postat av
Svara

Det finns många olika sorters relationer och när man har personlig assistans pratas det ofta om att det ska vara en professionell relation mellan den assistansberättigade och assistenten. Men hur går det ihop när den ena personen (assistenten) vet det mesta om den andra personen (den assistansberättigade)?
Oftast vet assistenten mer om den assistansberättigade än vad personen som har assistans vet om sin personliga assistent. Det leder till ett ojämnt maktförhållande därför att assistenten har med kunskap och därmed större möjlighet att utöva sin makt. Om en assistent har en dålig dag förväntas personen fortsätta vara profesoniell och göra ett bra jobb. Om den assistentberättigad har en dålig dag är det mer okej att den personen beter sig lite hur som helst.

Är det att ha ett jämnställt förhållande? Nej, det tycker inte jag! Jag tror att det är viktigt att tänka på när man har assistans eftersom man ofta kommer varandra nära. Ibland för nära. För att undvika onödiga konflikter och undvika att man inte säga till sin assistent när peronen gör ett mindre bra jobbbör man tänka på hur mycket man delar med sina assistenter. Och tvärtom.Jag tro att medvetenhet leder till att man upplever att assistenterna inte kommer för nära, även när man har mycket assistans och stort hjälpbehov. Man kan styra vad man berätta för sin assistent och vad man får höra från sin assistent.

Jag försöker själv att ha en avslappnad relation till mina assistenter men utan att släppa in personerna för nära mig. Deras privata problme är deras problem, precis som mina privata problem är mina privat problem. Jag pratar med min man, en kompis eller min familj istället för att prata med mina assistenter.
Jag tycker att fler borde fundera på sin relation till sina assistenter och hur när man vill vara i den relationen. Det kan naturligtvis skifta beroende på hur bra överens man kommer.

Lycka till med era assistans relationer!!

//Veronica

Göra som jag själv vill!

Postat av
Svara

När man kom fram till att LSS (lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade) skulle införas sa man att den hjälp som får ska leda till att man kan göra saker som om man inte hade haft sin funktionsnedsättning. Att leva ett normalt liv. Vad är normalt? En miljon människor i Sverige har idag någon funktionsnedsättning.

Att kunna göra vad man själv vill begränsas ju ofta när man har personlig assistans. Man kan ju t.ex. inte begå brott när man måste ha hjälp med att göra det praktiskt av en assistent. Assistenten ses ju som medskyldig enligt lag och kan därför straffas som medbrottsling.

Men vilka övriga situationer kan bli problem? Ja, många. Om brukaren ska ta ett blodprov och assistenten svimmar när han/hon ser blod kan ju det leda till att det inte blir något blodprov just den gången.

Vi är alla människor och det kommer alltid att förekomma situationer som man inte kan förutse och där människors olika förmågor och egenskaper spelar in. Och blir en begränsning för den som har assistans. Ibland kan det kännas obekvämt att göra vissa saker och då ber man kanske inte om hjälp med just det för att det inte ”känns rätt”. Jag tror att det är viktigt att acceptera att man inte vill ha hjälp av vem som helst med vad som helst. Det kan vara svårt ibland när hjärnan säger en sak och känslorna en annan sak.
Behovet av hjälp finns ju där även om man inte vill ta emot hjälp.

Imorgon är det midsommar i vårt avlånga land och på många håll blir det sill och nubbe och kanske ett par jordgubbar med glass till.

Glad midsommar!

Veronica

Förebild

Postat av
Svara

På grund av samhällets normer är det svårt att ha förebilder när man är ”annorlunda”. Samhällets norm är ju två fungerande armar och ben, bra syn, bra hörsel och ett fullt fungerande intellekt. Många modeller är inte avvikande från normen och när man då letar efter en kärlekspartner ingår inte en funktionsnedsättning i drömbilden.

Många vill ha en förebild att se upp till. Tyvärr finns inte de förebilderna i media, gäller både tidningar och tv. För att påverka samhällets attityd behöver människor som tillhör minioritetsgrupper synas mer bland annat i media. När personer chattar i olika forum och sociala medier berättar man ofta inte att man har en nedsatt rörelseförmåga. Det beror på att många blir bortstötta och tappar kontakten på grund av folks fördomar.
Om personer med nedsatt rörelseförmåga skulle våga synas mer i media och visa att det finns förebilder som har nedsatt rörelseförmåga tror jag att de negativa fördomarna kommer att försvinna.
Ett sätt att vara en förebild på är att bli mentor inom projektet. Om du är intresserad av att bli mentor och gå vår fantastiska mentorsutbildning den 2-4/12 2011 är du varmt välkommen att anmäla intresse till mig Veronica.

Ha det så bra!

Veronica

Semestertider

Postat av
Svara

”Sommaren är kort…” Det sjunger Niklas Strömstedt i sin härliga sommarklassiker. När sommaren kommer vill ju alla ha semester och sommarlov. Personliga assistenter är inget undantag.

Det kan ju medföra en del nya vikarier och andra schema ändringar innebär ofta en del stress för alla inblandade och det kan skapa lite spänningar i luften innan det hela är klart. Att ha vikarie kan innebära att man inte gör saker som man har planerat att göra. Det kan vara viktigt och intressant att ställa sig frågan som assistansberättigad om man avstår från att göra vissa saker för att man har vikarie? Hur kan man lösa det?

I boken Hemligheter kända av många finns det ett kapitel som handlar om kommunikation och reflektion där det finns information om hur man kan göra för att våga ändra på saker och vad man bör tänka på när man kommunicerar med någon.

Boken kan beställas på webbsidan.

Ha det så bra!

Veronica

Som alla andra, eller?

Postat av
Svara

Att prata om sex är självklart. Eller borde vara det. När man har en rörelsenedsättning är det svårt att tycka om sin kropp och ännu svårare att tänka att man är en sexuell varelse som har rätt till sex.

Omgivningen förstärker ofta uppfattningen om att man inte har ett sexuellt behov eller funderingar kring sex.

Inga ungdomar vill prata med sina föräldrar om sex, vilket är helt självklart och rätt. Många ungdomar vänder sig till ungdomsmottagningar eller olika webbsidor på nätet.

Lustigt nog verkar det som att ungdomar som har rörelsenedsättning inte vänder sig till ungdomsmottagningar eller dessa webbsidor.

Exempel på webbsidor är: umo.se, sakraresex.se

Ungdomsmottagningarna ligger ibland väldigt otillgängligt till. Det kanske går att ringa till en ungdomsmottagning och få träffa den personen någon annanstans eller hitta en annan lösning?

Hur kommer det sig att så få ungdomar med rörelsenedsättning vänder sig till ungdomsmottagningar och utnyttjar webbsidor som är riktade till alla ungdomar?

Det verkar som att många ungdomar tror att det krävs experter för att våga prata om sex när man har en rörelsenedsättning. Fokus i det här fallet ligger på sex, inte rörelsenedsättningen. Är det då inte bättre att söka sig till en expert på sex, om det är sex som man vill prata om?

Jag undrar hur det kommer sig att ungdomar inte söker sig till dessa platser?

Njut av försommaren och alla underbara förälskelser som finns där ute!

Veronica

Föreläsning för den medelålders generationen…

Postat av
Svara

Idag 12/4 kommer jag att föreläsa för personer upp till 50 år. Det ska bli roligt att se om ”gamlingarna” ser annorlunda på frågor som har med kärlek, relationer, personlig assistans och sex att göra. En del kanske är uppväxta på institutioner, hur har det påverkat integriteten och synen på de själva? Jag tror att ungdomar som växer upp idag har större möjligheter att ha en integritet som är mer hälsosam. Med det menar jag att personer som behöver mycket hjälp med personlig hygien måste stänga av delar av sin integritet för att kunna släppa in personer som ska hjälpa till så långt. Det påverkar synen på sig själv och sin kropp negativt eftersom kroppen uppfattas som allmän egendom. Olika personer tar ut sin integritet på andra sätt, där man kan ha kontroll. Att skydda sin personliga sfär innebär att man måste ha en känsla av att ha kontroll. när man inte kan kontrollera vem som hjälper en kanske man tar ut det på andra sätt. Hur gör du? Vad innebär integritet för dig?

I boken Hemligheter kända av många som släpps på fredag 15/4 finns ett kapitel som handlar om integritet.

Själv har jag min integritet i garderoben, eftersom jag kan kontrollera var mina kläder ligger även om jag själv inte kan placera  dem på rätt plats utan får hjälp av mina fantastiska personliga asssistenter.

Njut av solen och vårvärmen som sakta närmar sig!

Veronica